Det här med mobilerna...
Det har skrivits mycket om det här med föräldrar och smartphones.
Att föräldrar ignorerar sina barn, inte är uppmärksamma på fara med mera.
Jag har läst, tagit till mig och t.om. delat ngt på facebook.
MEN…(alltid ett men)….med detta sagt vill jag också säga….
Det jag använder min telefon till är…(inte uppräknat i någon speciell ordning)
Läsa mailen, Jag får nästan ingen vanlig post längre. I princip allt kommer till mailen. Det är på gott och ont att kunna nå den så lätt.
…När jag var liten fick mina föräldrar sin post i brevlådan. men dom fick post. Och dom läste den. Jag tog inte skada.
Ringa, tro det eller ej men jag kan ringa med telefonen. Jag gör det inte så ofta och det är oftast korta samtal. För det mesta kan fixas på nätet eller via sms.
…Jag minns att mina föräldrar pratade massor i telefon när jag var liten. Förmodligen inte mer än andra. kanske t.o.m mindre. Men dom pratade och jag var tvungen att vara tyst under tiden (vilket jag inte var). Jobbigt för alla. Men vi överlevde.
SMSar gör jag ganska mycket. Kanske för mycket, men det gör också att jag inte ringer så mycket.
…När jag var sjuk som liten var sjuk och en förälder skulle vara hemma med mig var det ett evigt ringande. Jobbet, skolan/dagis försäkringskassan och allt vad det var. nu kan mycket av detta skötas via ett sms eller en app.
MMS:ar gör vi också massor. På så vis kan nära och kära på andra ställen i världen följa keilon och hans utveckling fast det går länge mellan gångerna de ses.
…Mina föräldrar sms/mms:ade inte när jag var liten av förklarliga skäl.
Att föräldrar ignorerar sina barn, inte är uppmärksamma på fara med mera.
Jag har läst, tagit till mig och t.om. delat ngt på facebook.
MEN…(alltid ett men)….med detta sagt vill jag också säga….
Det jag använder min telefon till är…(inte uppräknat i någon speciell ordning)
Läsa mailen, Jag får nästan ingen vanlig post längre. I princip allt kommer till mailen. Det är på gott och ont att kunna nå den så lätt.
…När jag var liten fick mina föräldrar sin post i brevlådan. men dom fick post. Och dom läste den. Jag tog inte skada.
Ringa, tro det eller ej men jag kan ringa med telefonen. Jag gör det inte så ofta och det är oftast korta samtal. För det mesta kan fixas på nätet eller via sms.
…Jag minns att mina föräldrar pratade massor i telefon när jag var liten. Förmodligen inte mer än andra. kanske t.o.m mindre. Men dom pratade och jag var tvungen att vara tyst under tiden (vilket jag inte var). Jobbigt för alla. Men vi överlevde.
SMSar gör jag ganska mycket. Kanske för mycket, men det gör också att jag inte ringer så mycket.
…När jag var sjuk som liten var sjuk och en förälder skulle vara hemma med mig var det ett evigt ringande. Jobbet, skolan/dagis försäkringskassan och allt vad det var. nu kan mycket av detta skötas via ett sms eller en app.
MMS:ar gör vi också massor. På så vis kan nära och kära på andra ställen i världen följa keilon och hans utveckling fast det går länge mellan gångerna de ses.
…Mina föräldrar sms/mms:ade inte när jag var liten av förklarliga skäl.
söker information, på 5 min kan jag få veta vad som hellst (nästan). Jag kan hitta telefonnummer, öppettider, vägbeskrivningar osv osv. När min son tog en stor tugga på ett stearin ljus behöver jag inte stå i telefon kö eller köra till akuten för att fråga om det kan vara skadligt. Jag får fram det snabbt på nätet.
...Behöver jag säga ngt mer än telefonkatalogen? den där tjocka. Den hade man inte i handväskan precis.
Men jag har sett den användas flitigt...ingen skada skedd.
Bokar tvättstugan, i vår förra bostad kunde vi boka tvättstugan via en app. från soffan eller jobbet eller vart som.
...Jag minns hur min mamma fick skynda sig ner i källaren för att kriga för en tid. Eller gå ner i källaren mer eller mindre dagligen bara för att kolla OM någon KANSKE avbokat sin tid. Hon lämnade oss själv i lägenheten eller tvingade oss att hjälpa till. Källaren var lite läskig men ingen skada skedd.
Tar bilder, jag fotar ALLT. mest Keilon. Vi tittar ofta på bilderna tillsammans och han uppskattar det mycket. Det hjälper oss att minnas och prata om våra minnen.
...Min pappa är fotograf. Han fotar också allt. Speciellt mig och min bror och nu Keilon. Med en bättre kamera men samma procedur. Vi mår bra ändå.
Han la dock inte upp bilderna på nätet. Dom ligger hemma i en låda sedan 20 år tillbaka.
Jag spelar nästan inte några spel alls. Jag hinner inte. Jag har inte intresset.
...När jag var lite spelade min mamma massor med tetris. och då snackar vi massor! Det var stötigt för det blockerade tv:n med små fula figurer som trillade ner från taket men jag kände mig inte mindre älskad för det.
Facebook, den stora boven. Tidsfördrivet men också mitt sätt att hålla kontakten med nära och kära.
Jag facebookar sällan i sällskap med Keilon för han lägger sig i alldeles för mycket.
…Mina föräldrar hade förmodligen inte någon motsvarighet till facebook när jag var liten…
Jag spelar nästan inte några spel alls. Jag hinner inte. Jag har inte intresset.
...När jag var lite spelade min mamma massor med tetris. och då snackar vi massor! Det var stötigt för det blockerade tv:n med små fula figurer som trillade ner från taket men jag kände mig inte mindre älskad för det.
Facebook, den stora boven. Tidsfördrivet men också mitt sätt att hålla kontakten med nära och kära.
Jag facebookar sällan i sällskap med Keilon för han lägger sig i alldeles för mycket.
…Mina föräldrar hade förmodligen inte någon motsvarighet till facebook när jag var liten…
Jag har säkert glömmt ngt..
Tack vara min telefon satt jag och skickade jobb mail och chattade med min klass om grupparbeten samtidigt som jag satt och ammade när Keilon var bebis. En stund som jag borde stannat upp i och njutit av. (Men ärligt talat så gillade jag inte o amma. telefonen tog bort lite av ångesten) Jag skickade fler jobb mail och svarade gjorde fler skol grejer när det var dags att amma igen mitt i natten. En stund jag borde slappnat av och försökt somna om så snabbt som möjligt. MEN (igen) Tack vare telefonen (bland annat ) plockade jag högskole poäng och tjänade lite pengar under "mamma ledigheten" och kunde spara mina dagar till att spendera tid med familjen i Thailand....
Så, jag tycker absolut att man ska stanna upp och tänka över hur man använder sin telefon. Ofta. Speciellt i sällskap med barnen. Men vi får också komma i håg hur mycket som förändrats.
Jag gör samma saker som mina föräldrar gjorde näjr jag var liten, men på ett annat sätt.